God skolmat av bra råvaror har stor betydelse för lärandet och förmågan till uppmärksamhet. Men det handlar även om hur man äter under hela dagen. Nu lyfts de här frågorna fram av det ekologiskt inriktade Skolmatprojektet som involverar skola, elever, föräldrar, kändiskocken Rune Kalf-Hansen och en läkare.
Lars-Kjellenberg
– Skolmat och livsstil är ett viktigt pedagogiskt verktyg, säger en av projektledarna Lars Kjellenberg, som är lärare vid Örjanskolan och forskare vid SLU.
Skolmatprojektet startades av Biodynamiska föreningen i samarbete med waldorfskolor. Det man gör i projektet är i högsta grad relevant även för andra skolor. Det handlar mycket om att stötta skolorna genom att inspirera och utbilda, inte minst köksmedarbetarna som man helst kallar kökspedagoger.
Rune Kalf-Hansen är med i Skolmatprojektet som utbildare och inspiratör kring hur man lagar mer ekologiskt riktig, variationsrik och god mat. Exempelvis hur man mycket väl kan minska på mängden kött i matlagningen och hur man använder och tillagar mer säsongsbetonade grönsaker. Det behövs mer sådan kunskap ute på skolorna, där många inte är kockutbildade.
Att arbeta aktivt med matfrågorna inom skolan kan också ge en viktig pedagogisk poäng och koppling till flera ämnen i elevernas studier. Exempelvis hemkunskap, idrott och hälsa, ekologi, biologi och samhällskunskap. Maten som pedagogiskt verktyg handlar också mycket om hur eleverna mår.
– Man kan göra mycket åt skolsituationen för många elever genom att jobba med maten, säger Lars Kjellenberg. Men skolan är bara en del av matrutinerna under en dag och därför är det viktigt att involvera föräldrarna. Det blir då mer en fråga om livsstil. Exempelvis är frukost mycket viktigt för elevernas vakenhet. Där märker jag stora skillnader i mitt arbete som lärare.
Idag talas det också alltmer om olika uppmärksamhetssyndrom hos elever, och dessa menar Lars Kjellenberg att man delvis kan komma åt genom kosten. Det finns forskning som visar att kosten har effekter på bland annat ADHD, autism och Aspergers syndrom. Det anses exempelvis att man kan komma långt genom att minska tillsatser av färg- och smakämnen samt socker. Det är komplicerade samband. Maten vi äter påverkar också mikrobakteriefloran i tarmarna, som anses ha betydelse för signalerna till hjärnan, och även hur barnen mår längre fram i livet. Den medicinska sidan är viktig och därför finns en läkare med i projektteamet.
– En viktig poäng med Skolmatprojektet är också det rent ekologiska. Vi kan inte hålla på med de matproduktionskedjor som finns nu, det är inte hållbart. Det måste till mycket kortare kedjor mellan producent och konsument. Vi vill inspirera och bidra till att bygga broar mellan skolkök och odlare i skolornas närområden, berättar Lars Kjellenberg.
För waldorfskolor och andra friskolor krävs i grund och botten bara att det finns ett starkt intresse för de här frågorna. Och kunskaper. Men för kommunala skolor finns vissa hinder i form av EU-regler om offentliga upphandlingar. Man får exempelvis inte kräva närodlat, det anses vara konkurrensbegränsande inom EU. Ett annat hinder är att kommuner ofta upphandlar så stora mängder livsmedel på ett bräde att enbart två företag i hela Sverige kan klara att leverera. Det kan man kalla konkurrensbegränsning, som dessutom slår mot odlare i den egna kommunen. Men kommunerna kan, om de vill, arbeta med flera mindre upphandlingar. Man kan också samarbeta aktivt och samordnat med lokala odlare. Det gör man bland annat i Borlänge.