Skogsbruk kan mycket väl drivas utan kalhyggen och monokulturer, på ett sätt som samtidigt ger bättre ekonomi för skogsägaren. Nu växer intresset för en sådan skogsbruksmodell.
Trevligare skogar att vistas i, mer naturlig blandskog som är mindre känslig för stormar och andra skador, inga kalhyggen, flera miljövinster och samtidigt god skogsekonomi. Det är några av kärnpunkterna i en hyggesfri modell för skogsbruk – Lübeckmodellen, som sedan länge används i Tyskland och på andra håll och som nu håller på att få fäste även i Sverige.
Tidigare i år bestämde sig exempelvis Örebro kommun för att testa modellen, för att se om den ska användas i större skala. Flera privata skogsägare är intresserade och det har nyligen skrivits en del i media om modellen. Nu startar Nibble Gård i Järna arbetet med att införa Lübeckmodellen på sina cirka 50 hektar skog.
– Vi vill ha ännu större biologisk mångfald i vår skog och samtidigt ser jag ett ekonomiskt värde i bruka skogen på det här sättet. Det här stämmer väldigt bra med gårdens mål, som ju både handlar om hur jorden och skogen brukas, säger Heiner Lohrman på Nibblestiftelsen.
– Eftersom Nibble Gård också är en referensgård inom EU-projektet Beras är det här extra viktigt. Vi kommer att förbereda en slinga i skogen för att kunna visa hur Lübeckmodellen ser ut i verkligheten. Det passar ju också väldigt bra med vår utbildningsverksamhet.
Många fördelar
Mikael Karlsson, Silvaskog
Det är skogsskötselföretaget Silvaskog som har introducerat och driver Lübeckmodellen i Sverige, och som har fått det aktuella uppdraget av Nibble Gård, vilket börjar med en skogsbruksplan.
– Vi menar att Lübeckmodellen är den mest oförstörande skogsbruksmetoden som finns idag och att den samtidigt är ekonomiskt fördelaktig och flexibel för skogsägaren. Man behöver egentligen inte välja mellan ekonomi och miljö inom skogsbruket, säger Mikael Karlsson, marknadschef på Silvaskog.
Lübeckmodellen siktar på att den brukade skogen får en så naturlig struktur och sammansättning av trädarter och trädstorlekar som möjligt på varje växtplats. Dvs en mycket detaljerad anpassning efter olika förhållanden. Detta ska ge den mest uthålliga och stabila virkesproduktionen. Det handlar om ett kontinuerligt skogsbruk, utan hyggen, och med en minimering av kostsamma åtgärder och ingrepp på mark och vegetation.
Det traditionella hyggesskogsbruket däremot är inriktat på att skapa hela områden med jämnstora träd av samma sort, som slutavverkas efter omkring 60-120 år. Det är i stort sett en monokultur som är känsligare för skogsskador och som kräver stora kostsamma åtgärder och relativt riskabla investeringar. Lübeckmodellen ger både lägre kostnader för skogsskötsel, hög virkeskvalitet och en bra värdetillväxt av olika trädslag. Samtidigt får man en trevligare skog att vistas i under alla stadier och en rad miljömässiga vinster som större biologisk mångfald, mindre näringsläckage från marken och ökad total bindning av koldioxid.
– Idag finns dessutom ännu starkare skäl än tidigare att bedriva skogsbruk på det här sättet. Dels pga en ökad miljömedvetenhet, klimatfrågan och tilltagande stormar. Men också därför att en naturlig blandskog idag har större ekonomisk avsättning än förr i tiden då lövträd ansågs värdelösa, säger Mikael Karlsson.