Så kan man finansiera lokala projekt

Foto: www.fotoakuten.se

Ulla Herlitz

Ulla Herlitz

Många lokala utvecklingsprojekt på landsbygden har svårt att hitta finansiering via vanliga affärsbanker. Och de olika bidrag som kan finnas att söka innebär ofta begränsande villkor för själva projekten. Men pengarna som behövs finns egentligen redan i bygden. Det gäller bara att organisera den lokala finansieringen. Nu finns en handbok om hur man gör.

Boken heter Handbok i lokal finansiering och är utgiven av organisationen Hela Sverige ska leva. Handboken är skriven av Ekobankens styrelseordförande Ulla Herlitz. Hon har tidigare bland annat arbetat 10 år på regeringskansliet med frågor kring regional utveckling.

– Lokalt finns människor, företag, föreningar, kyrka, kommun med flera som alla har pengar och i regel också är intresserade av lokal utveckling. Här finns möjlighet att på olika sätt skapa lokala, trygga kretslopp av pengar som ger både avkastning och lokal utvecklingskraft.

– Det här har stor potential och handlar också om att människor och verksamheter kan se till att deras sparade pengar lånas ut och används till något som man tycker är viktigt, t ex lokal utveckling. Ett hinder är att de flesta idag är så vana vid att man ska ha alla sina pengar i affärsbanker eller placerade på andra håll.

Det finns mängder av möjliga lokala projekt som kan finansieras lokalt. Exempelvis att bygga ett vindkraftverk, eller att fortsätta driva en skola eller någon annan lokal livskraftig verksamhet som kommuner eller företag planerar att lägga ner.

Att satsa på företag på landsbygden är inte osäkrare än på andra håll, det visar utredningar, påpekar Ulla Herlitz. Men ofta blir det svårigheter att låna pengar till detta av affärsbankerna när det faller utanför deras standardkrav på säkerhet, som ofta handlar om värdering av fastigheter. Men om man anstränger sig mer för att hitta en lösning går det ofta att ordna en fullgod säkerhet. Så arbetar man exempelvis på Ekobanken, som idag även har särskilda sparkonton för lokal finansiering.

Att bygga upp en hållbar lösning för lokal finansiering har också en fördel jämfört med att förlita sig på att söka olika former av utvecklingsbidrag från staten och från EU, menar Ulla Herlitz.

– Man blir mer självständig och behöver inte anpassa satsningen till olika villkor som kopplas till bidragen.

Hur gör man då? Handboken beskriver flera olika beprövade modeller. En vanlig modell är att starta en förening eller ett bolag kring en enda fråga eller verksamhet. Ett annat bredare grepp är att starta ett lokalt utvecklingsbolag där man s.a.s. köper aktier i bygden. Ytterligare en variant, som ännu är ganska ovanlig, är att man startar en lokal sparkassa. Inom de olika modellerna kan man också samarbeta med intresserade banker. I handboken finns en handledning hur man går tillväga för att välja lämplig väg.

– Det är viktigt att först reda ut ordentligt vad det är man vill finansiera och sedan titta på fördelar och nackdelar med de olika modellerna.

Ett tips är också att man idag, via Jordbruksverket, kan söka ett särskilt stöd inom EUs landsbygdsprogram, för att skapa själva den lokala finansieringsorganisationen.