Intressant konferens om lokal och global hållbarhet

Det kom fram en massa intressanta fakta, aspekter och goda exempel på konferensen Lokal utveckling för global hållbarhet som arrangerades i Kulturhuset i Ytterjärna nyligen. Både på systemnivå, och kring vad vi kan göra själva.

Stockholm +40Konferensen var en del av Stockholm +40 (till minne av FN:s första globala miljökonferens i Stockholm för 40 år sedan) och blir ett av många inspel till den kommande hållbarhetskonferensen i Rio de Janeiro. Omkring 150 deltagare fick möta forskare, politiker, sociala entreprenörer och företagare kring frågan om hur samhälle, civilsamhälle och näringsliv gemensamt kan skapa social och ekologisk hållbarhet. Här är några axplock.

Paradigmskifte
Vi är en del av en stor global mobilisering av civilsamhället, sa samhällsanalytikern, skribenten och f.d. riksdagsmannen Pär Granstedt. Han anser att vi nu ser ett paradigmskifte i en värld där 20 procent av befolkningen har uppnått den högsta levnadsstandarden någonsin, medan 80 procent kämpar för överlevnad. De ekonomiska kriserna i Europa och USA beror till stor del på överkonsumtion. Naturresurserna räcker inte för den konsumtionsnivån. En utmaning är därför att dela tillgångarna med hela världen, och att anpassa detta till vad jordklotet tål. Det är en dramatisk omställning som också behöver göras på ett fredligt sätt. De internationella konferenserna kommer inte långt. Men man kan göra mycket själv för att sträva efter hållbarhet – lokalt där vi lever och i våra jobb. Bland annat kan vi anpassa den egna livsstilen.

Viktigt hur pengar används
Hur pengar används på finansmarknaden är en annan viktig hållbarhetsfråga som Ekobanken tog upp. VD Annika Laurén talade om en brist på solidaritet och gemensamt kapital. Hon pekade på att det värdeladdade ordet solidaritet egentligen betyder hela summan, vilket måste betyda hela jordklotet och dess vinnare. Vi människor har en egoism i oss, som har många likheter med pengar. Men vi kan göra något annat av båda de sakerna så att de blir goda krafter. Man kan låta pengarna verka på ett bra sätt. Ekobankens vision är att styra så mycket kapital som möjligt till hållbara verksamheter och även att påverka övriga banksystemet i den riktningen.

Kriser på finansmarknaden är delar av och symptom på andra hållbarhetskriser, menade Ekobankens vice VD Kristoffer Lüthi. En viktig fråga är hur människor och företag kan se till att deras pengar arbetar i linje med deras värderingar. Här behövs en ökad transparens i bankvärlden som gör att man kan se vad pengarna används till. Det gäller också att inte bara undvika det som är dåligt, utan även arbeta aktivt för det goda. Det här är kännetecknande för s.k. sociala banker, som är en växande internationell företeelse. Utöver att man finansierar hållbara verksamheter har Ekobanken och andra sociala banker även visat sig vara stabila i kriser. En anledning till det är att man finansierar verksamheter i den reala ekonomin och inte spekulation, samt att man inte lånar ut mer pengar än vad som finns i banken.

Kretsloppsjordbruk
Docent Artur Granstedt berättade om ekologiskt kretsloppsjordbruk, och att arbeta med jordens fruktbarhet, som en bra väg att klara världens livsmedelsförsörjning. Han menar att det är fel att påstå att det är konstgödsel i konventionellt jordbruk som räddar livsmedelsförsörjningen. Bland annat pekar han på utvecklingen i Sverige från livsmedelsbrist fram till att landet blev livsmedelsexportör, långt innan konstgödsel fanns. Kretsloppsjordbruk har tidigare byggt upp markens bördighet. Men idag är integreringen mellan djurhållning och odling, och därmed kretsloppet, i stort sett borta. Användningen av konstgödsel fortsätter att öka och det belastar miljön på flera sätt. Bland annat genom övergödning av Östersjön. Konventionell matproduktion står för 40-50 procent av klimatbelastningen och mer än 50 procent av övergödningen, plus spridning av pesticider. Genom ekologiskt kretsloppsjordbruk kan man minska den miljöbelastningen betydligt. Det handlar också om att konsumenterna ändrar livsstil, bland annat genom att äta mer rotfrukter, minska köttkonsumtionen med mera.

Mer forskning behövs
Per Wramner, professor i miljövetenskap vid Södertörns högskola, berättade att forskningen kring ekologisk omställning av flera skäl är styvmoderligt behandlad. Detta trots att hållbarhet är en övergripande uppgift för högskolan generellt. Men det finns ljuspunkter. I en färsk EU-utredning om jordbruksforskningen märks nya tongångar. Man talar nu bland annat om ett verkligt hot mot matförsörjningen och global stabilitet samt att det nuvarande systemet bygger på ett kostnadsfritt utnyttjande av ekosystemtjänster. Det behövs mer forskning och även mer samordning av olika politikområden, menar Per Wramner. Det behövs också en radikal förändring av vårt sätt att konsumera och producera mat. Det är viktigt att på något sätt få fram och betala de verkliga kostnaderna för olika produktionsätt, men också att belöna produktion som sker på ett miljönyttigt sätt. Det är nycklarna till omställningen.

Goda exempel
Ett konkret och bra exempel på hållbar verksamhet är Drömgården, som initiativtagaren John Higson berättade om. Det är Sveriges första konsumentägda ekologiska gård. Mycket av pengarna i livsmedelskedjan går till mellanhänderna i dagligvaruhandeln. Genom Drömgården flyttar man konsumenten närmare producenten. Gården fungerar både som produktion och utbildningscentrum, och bygger på erfarenhet från en rad andra länder. Man har ett stort antal delägare och det blir på så sätt en storskalig lösning för småskalig produktion. Några av Europas främsta mathantverkare och hållbarhetsplanerare är med i projektet. Företagandet och att få ut något av det här är viktigt, enligt John Higson. Men det behöver inte bara vara pengar. Annars blir det lätt så att man driver det för mycket åt storskalighet.

I samband med konferensen ordnades en minimässa med en rad hållbarhetsinriktade företag.

Ett bra exempel på social entreprenör är Josefin Uhnbom, som nu utvecklar verksamheten Food For Thought, där matlagning blir ett sätt att lösa samhällsproblem. Hon arbetar med utrikes födda kvinnor som står utanför arbetsmarknaden. Där finns en dold kompetens om matlagning som kan leva vidare i form av ett riktigt arbete. Det handlar om förädling och försäljning av attraktiva måltider från olika kulturer och att samtidigt ta tillvara på lokala råvaror. Man ska också arbeta med arbetsmarknadstjänster, matlagningskurser, aktiviteter och events.

 

Att skapa arbeten och utnyttja det mångkulturella som kraft var också något som togs upp av Boel Godner, kommunstyrelsens ordförande i Södertälje kommun och Harry McNeil som är VD för Telge Tillväxt. Boel Godner menar att det finns en kraft i mångkulturen. Kulturmöten leder till kreativitet för individen och för samhället, men det här sker inte i tillräckligt stor omfattning. Telge Tillväxt är ett samarbete mellan kommunen, Telge, arbetsförmedlingen och flera stora företag. Man anställer ungdomar mellan 18 och 24 år och hyr ut dem till företag. Sedan är tanken att de ska fortsätta där eller gå vidare på arbetsmarknaden. Målet är att halvera ungdomsarbetslösheten i Södertälje på 3 år. Man jobbar mycket med attityden kring att verkligen vilja arbeta. I år siktar man på att anställa 200 ungdomar. En stor andel får arbete på det här sättet och många andra kommuner har visat intresse för den här modellen.

Kapitalism 4.0
Under konferensen talade också Saltå Kvarns VD Johan Ununger om Kapitalism 4.0, vilket också var ett inslag i den återkommande, öppna inspirationsscenen 12:12. Se separat artikel här på Järna@Work.

  • http://www.dromgarden.nu/2012/04/jarna-work-den-25-april-2012/ Järna @ Work den 25 april 2012 – Drömgården

    […] Kulturhuset i Ytterjärna nyligen. Både på systemnivå, och kring vad vi kan göra själva… >>Läs mer […]

  • http://www.mariasmith77.com/ Maria Smith

    Thank you very much for your blog.

    I enjoyed reading this article.